Jo men jag gillar faktiskt dig. På riktigt.

Jag blir varken tröttare eller deppigare (än vanligt, hehe) om hösten som många brukar gnälla om att dom blir. Snarare tvärtom.

Känner sån nystart-känsla spira i hela kroppen. Får sug att köpa ett nytt fint block (penna och hela köret, haha) inför den ”nya säsongen” som väntar runt hörnet.

I helgen kände jag verkligen att den känslan greppade tag om mig. Jag fick tusen idéer på projekt jag vill starta upp och förverkliga.

Jamen när man står såhär.. Med solen i ögonen, omringad av höstens vackra färger och för en gångs skull har den där tiden att bara stå och blicka ut över vattnet.. Då kommer den – känslan med insikten (som hos en pånyttfödd) om att ingenting är omöjligt!

Då skulle jag (så gärna) vilja spara ner känslan i en liten burk. För så fort höstens ljumma vindar byts ut mot vinterns kalla frost så avtar den.. Försvinner och söker skydd, långt inne i mig. Då går jag in i en ”överlevnads-period” fylld av soffmys (med lurvigaste filten), tedrickande och serietittande. 😉

Kan ni känna igen er?

Nog är det lustigt det där med årstider i alla fall och vilka känslor de kan framkalla.