Alla människor måste ha ett ”sånt där par” i sin närhet… Ett sånt där som är så säkert och självklart att det nästan är löjligt. Som liksom sticker ut bland mängden eftersom man aldrig ifrågasätter eller undrar ”hur det går för dom nu för tiden, dom som varit tillsammans SÅ länge!” över ett par glas vin med gemensamma vänner.
Som man tror och inners inne vet alltid kommer att vara tillsammans och som liksom står för allt det där trygga man kan tänka sig. Mitt ”sånt där par” heter Lina och Jonas men lugn, jag ska ta det hela från början…
Jag träffade Lina första gången 2009 då vi jobbade för Fritte (yep, så kallas Fritidsresor internt) tillsammans och lyckades pricka in säongen på Kreta i Grekland tillsammans. I kreta träffade jag även Jonas för första gången. Det, när han kom på besök till oss på Kreta en vecka.
Redan då var de sådär säkra. Trots att de bara var 20-isch år och hade hela livet framför sig. Trots att hon nu jobbade i ett annat land och hade ett jobb som praktiskt taget gick ut på att festa och lära känna nya människor (eeh killar).
Men, jag skulle med åren lära mig att det bara var sånna de var/ och är än i dag. Självklara – tillsammans! På ett sätt som är så fint att en blir matt.
I helgen gifte dom sig, efter över 10 år tillsammans och bröllopet blev sådär perfekt som i sagor.
Där ingenting lämnades åt slumpen och varenda gäst var sådär go att man bara blev glad. Där solen sken och fåglarna kvittrade och allt kändes som insvept i ett rosa skimmer. Jamen magi är ett bra ord.
Magi som varade i dagarna tre och jag fick alltså äran att vara med och fira!
Världens vackraste Lina!
Vacker var också min man (well, sambo) som var extra kärleksfull (eftersom han råkade dyka upp två minuter innan vigseln och därmed nästan skapa kaos) dagen till ära. He…he!
Efter vigseln åkte vi ut på landet och hade middag och fest i en helt idylliskt vacker lada.
Jag hade bakat chokladtryffel-tårta med nougatfudge, havssalt och vilda bär till dessert-buffen.
Det resulterade i 60 små tårtbitar och en tårta som blev helt galet god. Recept kommer!!
Jamen hur mysigt?
Jag hamnade i ett trevligt bord, minst sagt. Så van att ALLTID sitta med folk man inte känner på bröllop (och så långt ifrån sin respektive som möjligt) men den här gången var det tvärtom. Bredvid mina käraste vänner och Han.
Vid min sida hade jag min gamla Fritte-kollega och chef Anna som i dag är en god vän och råkade vara tidernas bästa toast madame på bröllopet.
Klart ja fick lov att ta en bild på dessert-buffen som var helt magisk god med massor av godsaker.
Hade så kul tillsammans med vännen jag spenderade hela säsongen i Thailand och Grekland med. Som än i dag är en av de finaste och klokaste vänner jag har. Världens goaste Lotta!
Kände mig helt kärleksbombad efter helgen i Karlstad när jag kom hem till Stockholm i söndagskväll och möttes som pricken över i:et av en helt knallrosa himmel.
Ja, kärleken är bra fin och herregud vad jag en dag vill gifta mig!
Puss (TACK världens finaste Lina och Jonas för allt) och hej!
