Hej finisar

En av de läskigaste sakerna med att leva (finns ju såklart många läskiga saker med att leva) tycker jag är tiden. Den bara går och går och är helt omöjlig att greppa. Visst är tid bara en illusion och allt det där – men jag skulle så gärna vilja kunna ha möjligheten att trycka på paus ibland. Få försöka hinna med i allt som händer… Både de härliga men också det tunga, ledsamma och tråkiga. Men tiden stannar aldrig utan tar oss framåt med en rasande fart och det är det vi har att förhålla oss till.

Jaja, ska inte fortsätta älta tiden nu – utan det här inlägget handlar om att det nu är hela sex månader sedan vi sa ja till varandra i Frankrike, Bretagne.

Våra första sex månader som gifta har varit precis så som livet är. Upp och ner – men i allt som hänt runt omkring oss har vi haft det väldigt härligt tillsammans.

Vi har självklart gått runt och kallat varandra ”min man” och ”min fru” och allt det där så som alla säkert gör som nygifta (klyschigt men mysigt, haha) och jag ser tillbaka på dessa första månader med ett varmt hjärta.

När vi tittade på bröllopsbilderna och filmen i helgen kom alla känslor från bröllopsveckan i Frankrike tillbaka på några sekunder. Vips var man på plats igen och kunde uppleva de lyckligaste ögonblicken i ens liv .

För det är både jag och Krister överens om. Att det var SÅ mycket roligare och häftigare än vad vi någonsin hade kunnat tro att gifta sig. Svårt att förklara men vi trodde såklart att det skulle bli en fantastisk helg att minnas för livet, men det blev någonting så mycket mer än så.

Jag antar att det handlar om att vara i ett sammanhang omringad av alla ens närmsta och få uppleva en helt ny nivå av kärlek.

Har funderat på om jag ska behålla min supermaffiga bröllopsklänning (designad av couture-designern Frida Jonsvens) eller om jag ska sälja den till någon som kan få uppleva magin i att bära den precis som jag fick göra.

Har inte bestämt mig än om hur jag ska göra. Än så länge har jag den i tryggt förvar hemma. 😉

En av de finaste sakerna med att vänta med giftemål (vi hade varit tillsammans i sju år innan vi gifte oss) var känslan av att få välja varandra på nytt.

Efter alla med och motgångar man gått igenom tillsammans få stå där mitt emot varandra och säga JA till ett helt liv tillsammans var så jäkla häftigt.

DEN känslan(!)

Går fortfarande inte att beskriva.

Att jag dessutom fick gå in mot altaret med min vackra mamma betydde verkligen allt för mig.

I maj åker vi på vår efterlängtade bröllopsresa. Vi ville båda vänta med bröllopsresan och få tid att smälta bröllopet i Frankrike först och nu med facit i hand känns det som världens bästa upplägg. I alla fall om man alltid vill ha något att se fram emot som jag vill. 😉

Vi kommer att ta vår nya båt från Italien till Frankrike och några stopp under vår bröllopsresa kommer att vara Capri, Positano, Rom, Cannes, Nice och Monaco. Vi har köpt supbrädor och cyklar som vi kommer att ha med på båten för att kunna upptäcka alla hamnar både på vattnet och på land.

OM jag längtar!

Att välja tärnor till bröllopet var enkelt och svårt på samma gång. Speciellt när man anser sig ha många nära vänner och vara del av flera olika, tighta konstellationer av kompisgäng som bildats under olika stadier av livet.

Jag ville dela min dag med nyckelpersoner som följt min resa kallad livet. Från barnsben till stökiga ungdomsår och hela vägen fram till idag. Personer som inte bara känner dagens Cassandra utan vet vilka komponenter, händelser och personer som format mig till den jag är idag.

Jag tänkte (tre månader efter de där oförglömliga dagarna i Frankrike) ta tillfälle i akt och hylla mina tärnor som jag haft förmånen att ha vid min sida genom genom nästan hela livet.

Antonia till höger

Min kusin som mer liknar en syster samt bästa vän (…och själsfrände!) sedan jag var fyra månader gammal och lilla Tonis kom till världen. Genom hela uppväxten har vi varit bill och bull, piff och puff och yin och yang. Vi löser dagligen varandras livsproblem, skrattar tills vi gråter, finns där när det är tufft och har varandras ryggar i alla tänkbara situationer. I min värld har Antonia definitivt huvudrollen och det kommer hon att fortsätta ha tills dagen jag dör.

Malin till vänster

Också barndomsbästis som jag lärde känna första dagen på lekis. Sedan dess har vi hunnit checka av diverse milstolpar tillsammans genom livet. Inte minst tillsammans med Antonia då jag, Malin och Tone varit en stark trio att räkna med genom åren. Har så många galna (och fina) minnen ihop med den här tjejen som på en sekund kan få mig att bryta ihop i ett asgarv bara genom en blick eller ett ord.

Tella i mitten

Min sladdis till syster som egentligen heter Therese (tror jag aldrig någonsin sagt det namnet?) och föddes hela nio år efter mig och som jag både lärt cykla och simma i mina dar. Vi skulle med åren visa oss vara varandras motsatsen men alltid connecta på ett djupare plan som varken behöver liknande intressen eller personligheter för att älska att vara tillsammans.

Well, slut på kärleksförklaringar! Här kommer en riktig bildbomd på mig och mina tärnor.

Foto: Martina Lundborg

I dagarna har det landat flera tusen (yes, på riktigt) bilder från våra grymma bröllopsfotografer Martina och Wille, och herregud vad mycket fint det är. Man slängs verkligen tillbaka till bröllopet på en sekund – och återupplever alla härliga minnen när man scrollar igenom bilderna.

Har inte hunnit gå igenom alla (…än) men tänkte bjuda på en riktig bildbomd från vår bröllopslokal och visa hur vi dekorerade den.

Vi gifte oss alltså på vackra Chateau Du Grand Val i vackra Bretagne (om någon missat)! 😉

Efter utomhusvigsel i den pittoreska trädgården följt av mingel med champagnetorn och galletter var det dags att äntra festlokalen som vi hade pyntat i två hela dagar tillsammans med våra familjer innan gästerna kom.

Här är vår vackra festlokal med anor från 1400-talet som renoverats och rustats upp av de grymma slottsägarna.

Byggnaden är minst lika fin ute som inne.

Och längs alla väggar klättrar de färgglada rosor.

Vi specialbeställde tio meter långa blomsterdekorationerna till taket som vi kompletterade med vita, skira tyger som vi fästa i bjälkarna som böljande volanger.

Inte nog med att blommorna i taket var vackra så spred de en oerhört god doft av eucalyptus i festlokalen under hela kvällen.

Vi valde runda bord med vita dukar och stolar med vita överdrag vilket jag tycker blev väldigt enhetligt och fint.

Alla bord var dekorerade med samma blommor som jag hade i min bukett i ett stort arrangemang i mitten av varje bord.

Namnskylten bestod av en liten ”stubbe” med varje namn, och varje gäst fick en meny med beskrivning över alla fem rätter samt vinerna vi drack under kvällen. På insidan av menyn kunde gästerna läsa om ”vår kärlekshistoria”.

I mitten av varje bord fanns det ett litet häfte med beskrivning av alla gäster och vi hade även ställt ut engångskameror för gästerna att använda – och fånga små ögonblick under kvällen.

Här äntrar jag och min nyblivna man festen.

Och gästerna har hittat till sina platser.

Våra supergrymma toastmasters Anna och Martin hälsar alla välkomna.

Med säkerhetsgenomgång. 😉

Middagen blev en enda lång fest precis så som vi ville ha det.

När mörkret föll blev lokalen nästan bara snäppet mysigare.

Jamen ni ser ju!

Efter första efterrätten som bestod av lokala ostar från området var det dags för bröllopstårta och macarons ute i trädgården.

Vet inte hur många macarons vi åt under dagarna i Bretagne. Många i alla fall.

Bröllopstårtan hade smakerna nougat, hallon och mörk choklad och var den godaste jag ätit (gillar inte tråkig gräddtårta som inte smakar något)!

Efter tårtan var det först brudvals och sedan fest.

ÄLSKAR att våra toastmasters hade fixat espadrillos till alla tjejer lagom till festen.

Anna kände lite som så (har hon sagt) att om Meghan Markle erbjöd sina kvinnliga gäster festskor på bröllopsfesten så skulle väl Cassandra också göra det. Haha!

Sedan blev det livemusik, en massa DANS och diverse lysrör. Haha!

I rummet intill festlokalen hade vi en bar med en bartender som stod redo med allt ifrån fläderbellini till aperol spritz, mojito, bubbel, vin och öl till alla gäster hela kvällen.

Vickningen kom runt 1-tiden i form av brickor med lokala ostar, charkuterier, baguetter och röror. Franskt och supergott vilket gjorde att vi sedan kunde fortsätta festen till 05-snåret – mätta och belåtna. 😉

Ja, hade vi fått göra om allt igen hade vi gjort det precis likadant.

<3

Livets kontraster kan vara så brutala att det är svårt att hänga med ibland… Ungefär så känns det just nu. Gårdagen präglades av begravning av en vän som gick bort alldeles för tidigt, mycket tårar, kramar och djupa samtal om livet och döden.

I dag fick vi filmen från vår bröllopsdag skickad av skickliga fotografen och helt fantastiska personen Martina Lundborg som vi anlitade till att fånga vårt bröllop. Vi ska heller inte glömma William Kärre som var en del av den grymma duon.

De båda har verkligen fångat stämningen på bild och film och vi kan inte sluta le när vi tittar på videon (som vi nu kört på repeat minst tio gånger sedan vi fick den). Skulle mer än gärna göra om ALLT igen – och då precis likadant. Aaahh…

Kom på att jag ännu inte visat upp min vigselring, så here you go! 😀

Ville komplettera min rätt så maffiga förlovningsring med någonting enkelt (men ändå glittrande) hehe. Valet föll på en väldigt smal vigselring med diamanter som täcker tre fjärdedelar av ringen. Vigselringen är också i gult guld och detta känns som en oslagbar kombo jag aldrig kommer att ledsna på – och som passar till allt.

Var länge inne på en mer spektakulär vigselring men är glad att jag inte valde det. Det hade känts lite ”för mycket” för min smak (bär typ aldrig smycken förutom ett halsband i övrigt). Men till min Longines-klocka i svart läder och guld blir detta en kombination jag förhoppningsvis vill bära hela livet.

Blir fortfarande helt lycklig i själen bara jag kollar ner på min hand och jag tror och hoppas att den känslan kommer hålla i sig länge – länge!

Jaja, nu ska jag storstäda huset och sedan garderoben med en eller två poddavsnitt av Framgångspodden i öronen. Har nämligen några avsnitt av lyssna i kapp. Grymt tips för dig som inte redan lyssnar.

Kram och hej