Jag sprang mitt första maraton i Amsterdam oktober 2017 och min andra mara i Paris den 8 april i år.
Inför mitt första långa lopp på över 42 kilometer gjorde jag som de flesta gör, googlade fram ett träningsschema (finns hur många som helst att välja bland) och började checka av träningspass efter träningspass.
Med två maraton och ett antal lååånga träningspass i ryggen har jag kommit fram till vad som passar för mig när det kommer till upplägg inför maraton – och här bjuder jag på fem saker att jag önskar att jag visste inför min första mara.
1. De bra löppassen är dem som blir av
Jag skulle jättegärna lägga mer tid på min träning men vill med handen på hjärtat inte prioritera min löpning i första hand. För mig finns det helt enkelt viktigare saker i livet MEN jag älskar att träna och klämmer därför in passen där de passar mig och mitt liv bäst. Tidigare tänkte jag att fem kilometer löpning knappt ger något om man tränar inför ett maraton på 42 kilometer, men det har jag nu lärt mig att det verkligen gör. Jag klämmer allt som oftast in mina löppass på lunchen varje vecka och hinner då bara springa ca fem kilometer, men de passen som är bra är dem som faktiskt blir gjorda.
2. Du behöver långpass i benen
Det är lätt att tro att man behöver springa flera mil i streck/veckan för att kunna klara av att springa ett maraton, men så var/är inte fallet för mig. Jag fuskade med långpassen inför min första mara på grund av tidsbristen och saker som kom emellan, och gjorde det även denna gång – inför Paris maraton nu senast. Men med det sagt så är långpassen ändå viktiga att ha i benen för att förebygga skaderisken och långsamt bygga upp kroppen. Milen behöver sitta i benen och du behöver framförallt veta hur din kropp reagerar efter två och tre mil innan du ställer dig på startlinjen. Jag sprang som längst 3,3 mil inför min första mara.
3. Du behöver förstå samband mellan ansträngning och energi
Mitt första långpass någonsin gjorde jag förra våren. Det var en strålande vacker dag och jag skulle ge mig ut och spring 2,2 mil. Utan vatten, sportdryck eller någon som helst energi gav jag mig ut. Under löpturen stekte solen och jag svettades en hel del. Väl tillbaka vid huset mådde jag bra, även om kroppen var riktigt slutkörd. Men väldigt snabbt började jag må dåligt – riktigt dåligt. Jag blev yr och illamående och fick genast gå och lägga mig. I sängen skakade jag kraftigt och spydde till slut. Jag hade torkat ut kroppen fullständigt samtidigt som jag hade utsatt den för en kraftig ansträngning. Inte alls snällt så här i efterhand – samt väldigt onödigt. I dag ger jag mig inte ut på en tur utan vatten, sportdryck och någon form av energi i fickan.
4. Motivationen kommer och går – gör det ändå
Nej, varje träningspass är definitivt inte roligt och motivationen kommer som vanligt och går precis som den vill. När du anmält dig till ett maratonlopp har du helt plötsligt ett mål med träningen och för mig fungerar det väldigt bra när det kommer till just motivation. Men trots att jag har ett maraton bokat i augusti så gör det inte automatiskt att det känns roligt att gå upp sju på morgonen och sticka ut och springa en timme. Vänj dig med det och gör det ändå! Det är nämligen hemligheten.
5. Var nyfiken på din nya hobby
Du kommer snart att hitta din egen maratonväg som fungerar bäst för just dig. För mig gav det massor av energi, inspiration och motivation att vara nyfiken och öppen inför min nya hobby. Det resulterade i att jag sökte hjälp! Exempel på hur du kan få det är genom att köpa och läsa böcker inom ämnet (yes, jag älskade också Born To Run) men också att läsa bloggar och lyssna på poddar (Marathonpodden med Petra Månström är ett tips) samt fråga människor i din närhet om tips och trix.