Cassandra Brunstedt

Tre dagars intensiv utbildning från tidig morgon till sen kväll har vi nu checkat av på Marina läroverket i Danderyd. I dag stod det brandsäkerhet och räddningsarbete på schemat.

Vi fick bland annat simma runt i så kallade ”6-timmars-dräkter” som alltså håller värmen i upp till sex timmar och testa att förflytta oss enskilt och i grupp på olika sträckor i vattnet (vilket inte var det enklaste, haha). Alla övningarna vi gjorde såg så enkla ut från land, men var riktigt tuffa att få till när man väl låg där i vattnet.

Kände mig som en livs levande minion dagen till ära.

Det var inte dumt att lägga sig på rygg och titta upp i himlen i den sköna torrdräkten.

Nu är det dags för hemmastudier igen och på onsdag kväll är det sluttenta. Så önska mig lycka till i jakten på titeln Fartygsbefäl. 😉

Jag är sjukt trött och sliten efter att inte haft någon helg, men samtidigt varm i hjärtat efter härliga dagar tillsammans med härliga människor.

Amsterdam, Paris, Lissabon och Stockholms maraton har jag checkat av under det senaste året. Lika stolt som förvånad blir jag fortfarande varje gång jag får syn på mina medaljer i garderoben där de hänger på en ståtlig och högst synlig plats som jag passerar varje dag. Hur kan något som för ett år sedan var så främmande idag kännas så naturligt? Ja, det är så fascinerande tycker jag.

Många har frågat vilket som blir mitt femte maratonlopp. Swiss Alpine vore en dröm, men det finns såklart många maror som vore minst lika drömmiga att få springa och jag blir helt exalterad bara av tanken. Ändå har jag bestämt mig för att inte boka in någon femte mara… Hur sugen jag än är.Sedan mitt senaste maratonlopp i Lissabon i mitten av oktober har jag låtit kroppen vila och bara checkat av kortare och lugnare träningspass.

Jag har tvingat mig själv att lyssna till kroppens signaler som både varit fysiska och psykiska. Det har varit tydligt att min kropp velat ha en jäkla break från alla måsten – vilket jag för en gång skull varit klok nog att ge den.

Med medaljen i handen efter mitt senaste maratonlopp i Lissabon i oktober. 

Att träna är oerhört viktigt för mitt välmående men något som är ännu viktigare är att ha en kropp och ett sinne som mår bra idag – och gärna i många, många år framöver. Jag tror inte på att tvinga kroppen till en massa saker – utan att lära känna den och verkligen lyssna på dess signaler.

Just därför kommer jag inte boka in min femte mara just nu och det känns faktiskt helt okej.

Nu drivs jag inte särskilt mycket av titlar – men fartygsbefäl är ändå en riktigt nice titel jag mer än gärna kniper, haha!

Efter många år med egen båt har vi (jag, Krister + svärföräldrarna) under 2018 checkat av både förarintyg och Kustskepparexamen vilket varit en himla rolig resa att göra tillsammans. Jag kan inte säga det nog, men det är så sjukt kul att lära sig nya saker och verkligen nörda in sig på ett ämne/område man inte vet så mycket om.

2018 blev året då jag både upptäckte passion för maraton och långdistanslöpning (sprang fyra stycken), silversmide (gått kurs hela våren och hösten en dag i veckan) samt båtar! …För att inte tala om personlig utveckling som jag nu investerat i genom att skaffa mig en egen svingrym livscoach.

Det finns SÅ många nya världar som väntar på att upptäckas och är det något jag tycker att du ska lova dig själv inför nya året, så är det att leta lite glädje utanför din trygga zon. Anmäl dig till en kurs eller utbildning som verkar spännande och utmana dig själv på något plan – fysiskt eller psykiskt.

Nu har vi efter två veckors hemmastudier påbörjat teorin och praktiken i kursen Fartygsbefäl klass VIII som efter avslutad godkänd kurs ger oss rätt att köra betalande passagerare. Det är alltså en kurs för den som har planer att jobba som ”skeppare”. Främst går vi dock kursen för att den innehåller en massa intressanta ämnen som vi vill lära oss mer om.

I dag har vi pluggat radar och imorgon kväll efter teorin ska vi ut och testa våra radarkunskapen i mörkret vilket ska bli himla skoj.

På måndag väntar ännu en heldagskurs då jag har tagit ledigt från jobbet och på onsdag kväll är det dags för tenta. Nu är det ju inte säkert att jag klarar den och får min examen men det är definitivt målet!

Går allt som det ska är jag alltså snart fartygsbefäl och får köra passagerare på STORA skepp! Hur häftigt är inte det egentligen?? Jaja, nu måste jag stänga ner datorn och prioritera sömn då klockan ringer oskönt tidigt i morgon.

Kram

Under hela min uppväxt har jag hört att pengar inte växer på träd och att det är något man ska hålla hårt i. Det är självklart något jag uppskattar som vuxen då det fått mig att förstå värdet av pengar samt kunna relatera till jobbet bakom dem.

Jag drivs inte av pengar – utan passion och har aldrig tagit ett aktivt karriärsval som baserats på att tjäna mycket. Men har nu, 31 år gammal kommit fram till att man inte behöver välja. Passion och pengar kan gå hand i hand – och det är verkligen ingenting fult med att vilja ha mer av den kraften i sitt liv och aktivt jobba för det.

I dag hade jag min tredje session hos min livscoach Filippa Tjärnlund där jag varje gång översköljs av nya insikter och får distans till alla mina tankemönster som jag litat blint på genom åren… Men det var faktiskt på vägen hem i bilen när jag lyssnade på avsnittet #7 Money, Worth & Power som jag slogs av en gammal sanning som jag haft med mig på ett undermedvetet plan genom livet. En ”sanning” om att pengar är ofint att sträva efter (i alla fall om någon hör).

Visst, alla de viktigaste sakerna i livet är gratis och det finns inga materiella ting i världen som kan mäta sig med lyckan och glädjen från genuina relationer, kraften från naturen eller kärleken från ett barn eller ett djur – men pengar öppnar upp dörrar till fantastiska möjligheter och upplevelser. För att inte tala om frihet och möjligheten att kunna välja och välja bort. Som superestet kan jag dessutom bli alldeles pirrig av vackra ting vilket är minst lika okej.

Filippa nämner att hon många gånger fått höra att det inte går ihop att hon är spirituell och tjänar pengar på det, vilket hon tycker är konstigt – och jag håller med! Det går utmärkt att vara en andlig yogi och samtidigt fullfjädrad businesskvinna. Det handlar snarare om att vi människor alltid behöver placera varandra i fack.

Pengaflödet kommer och går genom perioder av livet och det är viktigt att ha en tillit till flödet om man vill attrahera mer.

Under avsnittet ger hon och Jimmy tips på hur du kan skapa ett nytt förhållande till pengar och släppa alla blockerinar till ämnet. Blockeringar jag definitivt hade och inte ens var medveten om.

Snickersrutor är absolut en av mina favoritkakor. Inte nog med att du snor ihop dem på några minuter i kastrullen så kräver de ingen tid i ugnen.

Ut kommer ett gäng svingoda snickersrutor som fullkomligt smälter i munnen.

Själva snickerssmeten blandar du samman i en och samma kastrull där ingredienserna blandas under svag värme.

Och trycker ut i en bakplåtsklädd form.

Sedan smälter du choklad över kakan och låter kakan stelna i kylen innan du tar ut den och skär i rutor.

Klart! Så enkelt och så gott. Passar perfekt att njuta av året runt men för mig ger ändå snickersrutor lite julkänsla vilket jag fick för första gången i helgen när jag bakade tillsammans med syrran.

Du behöver:

1 burk jordnötssmör

2,5 dl ljus sirap

1,5 dl strösocker

1,5 dl kokos

1 liter cornflakes (10 dl)

Topping:

300 g mörk choklad

2 msk olja

Gör så här:

1. Ta fram en kastrull och smält jordnötssmör på svag värme.

2. Blanda ner sirap, socker, kokos och rör om.

3. Häll sist ner cornflakes, några deciliter i taget och krossa flingorna med hjälp av slev.

4. Häll över smeten på bakplåtsklädd form.

5. Smält chokladen och blanda ner olja – häll chokladen över snickerssmeten och kyl sedan kakan tills det är dags att skära den i rutor.